Enda skillnaden var att mjölkbutiken öppnade redan klockan sex på morgonen och stängde klockan 22 på kvällen.
I just den lokal som vi idag har vår restaurang drevs en mjölkbutik mellan åren 1890 och 1907. Mejeristen vet vi inte vad han hette, men vi vet vem som ägde rörelsen och vem som såg till att mjölken transporterades från Norrorts Över-Järva Gård in till Gamla Stan varje morgon oskummad, fet, härligt kyld. Han hette Alfred, men kallades för Alf och Forsberg i efternamn. Alf titulerades grosshandlare så småningom – han bodde i Gamla Stan, på Stora Nygatan, ända till han dog, 68 år gammal, den sjätte mars 1925.
När Alf kom till Stockholm och visade sig vara ett grosshandlarämne fanns det bara sju mjölkbutiker i hela Stockholm. Det här var flera år innan Mjölkcentralen kom till. Man förstår att Alf insett det stora behovet hos stadsbefolkningen att kunna köpa färsk mjölk varje morgon. Stora Mjölkcentralen startade 1915 och det blev en explosion av mjölkbutiker, många hundra, i Stockholm. Då hade Alf redan gått vidare i sin grosshandlargärning.
Lilla Nygatan och kvarteret där Restaurang Frantzén Lindeberg idag verkar ha varit ett riktigt mjölk och mejeridistrikt jämte att ha varit Stockholms främsta skoaffärsgata då alla närkingar reste hit med skor från Örebros skoindustri. I vår Salle de Banquet tvärs över gatan bedrevs ost och smörhandel ända fram till 1955 så den är det många som fortfarande minns. Alfred Forsberg då, jo vi ser spåren efter hans mjölkbutik i restaurangen, gjutjärnsgolvet från trappen fram till disken, de breda trätiljorna, butiksarkitekturen – sådan förgås inte så lätt på 121 år. Nu tar vi tag i den gamla mejeritraditionen som en hyllning till ”vår” Alfred Forsberg – vi vill att Ni tänker på honom när Ni njuter av vårt kök. Tänk att utan honom med hans torparhistoria från Västergötland hade kanske inte restaurangen funnits just här.
Följ oss:
